Riksförbundet
Föreningen är ansluten till Koloniträdgårdsförbundet. Koloniträdgårdsförbundet har till uppgift att:
- Stödja medlemsföreningarna och hävda medlemmarnas intressen.
- Verka för att alla som vill bli kolonister ska få möjlighet till det.
- Värna koloniträdgårdsrörelsens allmännyttiga inriktning.
- Främja mänsklig gemenskap och ansvarstagande oavsett kulturell bakgrund.
- Föra trädgårdsintresset vidare till nya generationer.
- Medverka till att medlemmarna lär sig mer om odling och miljöfrågor.
- Aktivt samarbeta med koloniträdgårdsrörelsen i andra länder.
Föreningens historia
Efter ett föredrag om Trädgårdskolonier 1899 bildades det en kommitté som hade i uppdrag att undersöka om det fanns intresse att skapa ett koloniområde i Linköping. 1905 lämnades den första motionen in till stadsfullmäktige, men avslogs. 1907 lämnades åter en motion in och det beslutades då att en kommitté skulle tillsättas för att föreslå en lämplig plats att anlägga koloniträdgårdar på.
Linköpings första koloniområde
Den 25 april 1908 lade kommittén fram sin utredning och den 28 april var rapporten uppe i stadsfullmäktige. Ärendet bordlades och togs inte upp förrän den 12 juni 1908 och fullmäktige tog då beslutet att skapa Linköpings första koloniområde. Det innebar att staden från den 1 april 1909 skulle upplåta 2 tunnland mark på 10 års tid för en årlig hyra av 200 kronor till en koloniträdgårdsförening. Kravet var att föreningen skulle vara bildad senast den 1 oktober samma år. Staden hade till uppgift att dränera och stängsla in det föreslagna området. Den 29 augusti 1908 samlades kommittén, bestående av åtta män och en kvinna, för att sätta upp förslag på stadgar och hyreskontrakt. Dessa hade tagits fram med Norrköpings koloniförenings stadgar som förebild. Bland annat föreslogs följande regler:
- medlemmar som hade en trädgårdslott behövde bara betala arrende
- om en medlem önskade en trädgårdslott så fick hen ansöka om det hos styrelsen
- odlingslotterna skulle delas ut via lottning
- en turlista skulle upprättas och man blev då tilldelad en odlingslott i turordning
- jorden skulle endast få användas till trädgårdsodling
- stängsel fick vara en meter högt
- häckar av hagtorn och gran var ej tillåtna
- lät man sin lott förfalla eller vara obrukad förlorade man sin dispositionsrätt
Föreningens första sammanträde och styrelse
Den 16 september 1908 hölls föreningens första konstituerande sammanträde. Enligt Östgöten var medlemsantalet då 77 personer och att 50 av de 60 lotterna var uthyrda.
Den valda styrelsen bestod av direktör Wilhelm Heyman, hovslagare Carl Johan Hall, bankvaktmästare P A Wallin, trädgårdsdirektör John Lilja, folkskoleinspektör Alfred Fridén och flickskoleföreståndare Ada Arwedsson.
Koloniområden togs fram
De första kolonilotterna var på den så kallade Tornby utjord, väster om Lektorshagen. 1916 fick föreningen arrendera ytterligare två jordområden från Linköpings kommun. Det gällde dels Johannesborg söder om griftegården och granne med Wahlbecks industrier, dels ett område väster om Sankt Larsgatan i höjd med Sturegatan. 1918 utökades Johanneborgsområdet med ytterligare 74 lotter.
Året därpå togs också 122 kolonilotter i bruk vid Ålebrunnslyckorna (där Länsstyrelsen kontorskomplex ligger idag). 1932 utökades området vid Sankt Larsgatan med 70 lotter. 1942 sades detta område upp och föreningen fick då arrendera ett mindre område vid slakthuset (det vi idag kallar för Tornet), ett område intill Folkets park och Emmalund. 1944 fanns det totalt cirka 1000 kolonilotter i Linköping. 1945 togs Valla koloniområde i bruk och omfattade totalt 353 lotter.
Idag omfattas föreningen av fyra områden: Emmalund, Ullevi, Valla och Ådala. Sammanlagt består föreningen av 1117 medlemmar.
*texten är tagen ur Koloniträdgårdsrörelsens framväxt i Linköping av Dag Elfström. Föreningen Gamla Linköping, meddelande nr 16.
Motioner
En motion är ett förslag om en förändring som en eller flera medlemmar vill att årsmötet ska rösta/besluta om. Styrelsen läser och kommenterar de motioner som har inkommit, samt skriver sitt förslag till beslut i de frågor som motionerna berör.
En motion ska innehålla:
- Rubrik: En tydlig och sammanfattande rubrik som säger vad motionen handlar om. Rubriken ska kunna användas i föredragningslistan till årsmötet och i protokollet från årsmötet.
- Bakgrund: Beskriv anledningen till varför motionen behövs. Ange relevant bakgrundsfakta för att tydliggöra problemet men också för att underlätta för de som senare läser motionen och beslutar i ärendet.
- Motivering: Beskriv problemet. Varför finns det ett behov för föreningen att bifalla motionen? Beskriv även vilka eventuella hinder du ser kan komma att uppstå.
- Bedömning: Föreslå en lösning på frågan och hur lösningen svarar mot behovet. Lämna förslag på eventuella riktlinjer för genomförandet samt om möjligt förslag på alternativa genomföranden.
- Förslag till beslut, yrkande: Beskriv ditt förslag till beslut, yrkande. Enligt din rekommendation vad exakt ska beslutas? Var så tydlig att den skulle kunna tas med i ett beslutsprotokoll.
Skicka in en motion digitalt
Du kan skicka in din motion via detta formulär.
Skicka in motion via post
Underteckna motionen med ditt namn och ditt koloniområde samt lottnummer.
Motionen skickas till Linköpings Koloniträdgårdar, Box 6030 580 06 Linköping senast den 31 december eller via formuläret bredvid.
Protokoll
Styrelseprotokoll
Årsmötesprotokoll
Årsmöte
Årsmötet är föreningens högst beslutande organ. Årsmötet beslutar om vilka personer som får förtroendeuppdrag i styrelsen, valberedningen och som revisorer. Styrelsen ska företräda medlemmarna mellan årsmötena. De förvaltar och genomför de beslut som medlemmarna har tagit.